"I Fablernas värld"

[Rickard Andersson]

Tidigare har båtlängder belysts. Då har det varit frågan om totallängden på båtarna. Bra eller dåligt, till fördel eller inte men jag tänkte jämföra kölen på två båtar och se vad som skiljer. En standard Faluga 140 är, som det låter 140 cm lång och en Stealth är 122 cm lång. Min Faluga som jag använder är nedskuren och därför bara 138 cm lång. Det skiljer 16 cm mellan båtarna. Mäter jag kölen på båtarna, bara den del av kölen som är rak så mäter Stealth båten 76 cm medan Falugan är kortare. Stealth båtens för viker av upp i en jämn böj medan Falugans för viker av svagt till en början med ca: 1cm stig på dom första 10cm. Därefter brantast förens stigning på. Båda båtarna har ungefär lika höga fribord och är lika breda. Nu kan det ju hända att just min Faluga är krokig och vind och därför stämmer den inte med andra Falugor. Vad säger det ovan nämnda oss? Jag vet inte men jag tror att Stealth båten bör gå bättre i busig sjö på grund av bl.a sin längre och skarpare köl. Den lyckas med att ha mer propp i vattnet med samma gaspådrag jämfört med Falugan. Men självklart blir det mycket puckligt och bråkigt vatten så tar Falugans längd ut sin rätt. Eller vad tror ni?

Rille

Utopia Racing 

[Rickard Andersson]

Torque roll alias Prop walk

Det är vinter nu och det är läge att skruva ihop båtarna inför sommaren. Av aktiviteten på forumet å döma så är det bara jag och någon enstaka till som är på g och bygger, eller? Om inte, kliv ut ur garderoben och ta nån bild och skriv några rader. Våga och vinn, själv tänker jag ha på mig en gås-dräkt på sommarens alla tävlingar så alla era glåpord bara rinner av. 

Torque roll eller prop walk är inget önskvärt fenomen vid båtåkande. Detta kan hända alla bensindrivna skrov, men är mindre märkbar ju större/tyngre båten är, eller jämfört med kattor, Hydros och riggers. Man bör beakta detta fenomen redan vid byggnationen av båten men kan även i efterhand bli tvungen att förändra, anpassa båten efter svårighetsgraden av torque roll.

Neda en grov skiss av vridmoment torque roll, för dem som inte vet vad vi pratar om. Den är på engelska så är ni bara ”en språkiga”, ta en kvällskurs.

Men innan man ändrar något, skulle jag gå tillbaka till ruta ett. Titta på och mäta botten av skrovet sök efter ojämnheter, konvex/konkav botten. Är skrovet vint eller skevt? Kontrollera eventuella trimplan, är dom raka och monterade rätt? Åtgärda skrovet om så behövs och justera trimplan neutralt. Kontrollera även att roder, strut/stinger ja allt är monterat som det ska och sitter ordentligt fast.

Torque roll, det kan minimeras genom placera strut/stinger till höger på akterspegeln C/L med ca. 1/8" till 1/4" (beroende på svårighetsgraden av roll). Med ett mycket lätt skrov och med hög effekt förvärras torque roll. Förflyttning av propp (höger) hjälper till att lyfta den högra sidan av skrovet. Även går att vinkla strut/stinger någon grad till vänster för att uppnå samma effekt. Genom att hålla bottenytan på rodret platt kommer innebära en liten "vattenskids" effekt och kan bidra till att pressa upp den högra sidan. Flytta vikt inom skrovet till vänster kan också hjälpa kompensera detta, dvs 90 grader header/pipa på den vänstra sidan. Placera acc i radiolådans vänstra sida. Som alltid, tunn och vass propp är ett måste. Åker du med en tjock-propp, åtgärda! Förutom att flytta proppen till höger går det även att luta rodret till höger, enligt bild nedan. Flytta lite åt gången tills önskad verkan uppnås. Proppar med stor diameter och mycket lyft kan ha stor påverkan på mono båtar. Därför prova en propp med mindre stig och/eller lyft alternativt modda bort lyft och/eller minska diameter på proppen du använder. Att höja proppen på akterspegeln kan få skrovet att sätta sig ner något och därmed minska torque roll. Kontrollera att roderbladet inte är placerat inom en 45 graders kon bakom proppen. Är det så kan konstiga beteenden inträffa beträffande bl.a manövrerbarhet och prestanda. Se även till att inte fenorna ligger i vattnet när båten går på rakbana.

Det finns alltid "bandaid fixar";

Ställ ut/ge vänster roder "kickar" skrovet upp från höger = ger mer motstånd (drag)
Att trimma ner det högra trimplanet kommer att göra detsamma.

Rille

Utopia Racing 

”Det är bättre att vara tyst och låta dom tro att man är dum än att öppna mun och bevisa det” (En klyscha jag själv sällan följer)

[Rickard Andersson]

Trimplan, vara eller icke vara!

Jag fortsätter med mitt ”fabulerande” och ”spånande” och skriver vidare utan varken medhåll eller protester från forumets övriga användare.

Vilken är den bästa placeringen av trimplan? Är det i förhållande till vilken typ av v-botten och/eller antal steg lister och dess längd på ett givet V-skrov. Hur många trimplan behövs det i förhållande till antalet steglister, vattenflödet från steglister? Behovet av att använda flera eller större enskilda trimplan. Skall kanterna på trimplanen vara i linje med kanten på steglisten eller centrerad i mellan dem? Skall dom placeras mellan köl och chine? Värt att nämna är att alla båtar inte behöver trimplan och vissa båtar har fått bättre köregenskaper efter borttagning av trimplan.

Trimplanen bör användas för att balansera båten från sida till sida och strut/stinger används för att justera gångläge. Gångläget påverkas även av djupet på strut/stinger, val av prop samt läge av CG. (Att ändra gångläget med hjälp av trimplanen får endast ses som en nödlösning vid en eventuell tidsbrist.)

Sätta trimplan eller längre trimplan på en båt kommer faktiskt att göra båten i realiteten längre. Båten får därmed en längre åkyta(skrovlängd).
Man bör inte montera trimplanen för nära kölen mhp att dom då kan störa vattnet innan det når proppen. Trimplanens placering i fårhållande till steglisterna har ringa eller ingen betydelse. Djupare V-vinkeln skrovet har desto bredare kan man ha mellan dom inne trimplanen. Skrov som har full längds steglister kan använda mindre trimplan i allmänhet än skrov som steglister som löper ut före akterspegeln. Detta helt enkelt eftersom ett skrov med full längds steglister stabiliserar mer i form av torque roll än skrov med korta steglister. Ett skrov med kortare steglister, tillåter skrovet att sätta sig i djupare i vattnet men kan ändå samtidigt gunga och vicka i högre hastighet, och därför gillar dessa skrov generellt större och kanske även längre trimplan.

Med ett trimplan placerat närmare kölen kan en bättre kontroll av torque roll uppnås jämfört med ett som placerats längre ut (Båda med lika vinkel justerat)
Ett långt ut placerat trimplan tillåter skrovet att sätta sig djupare i vattnet men i planing, eller ju fortare båten går kommer det också att förlora en del av sin ”Tab Effect”. Kölen lyfts mer ifrån vattnet  varav trimplanens kontakt med vatten minskar. Därför kan trimplan närmare kölen ge bättre moment med samma eller mindre vinkel jämfört med trimplan monterade längre ut. Om man monterar ett inre trimplan, där har man torque roll kompenseringen, Så.. behövs det tabs på båda sidorna?

När en V-skrov skär genom vattnet finns det en hel del vatten kommande från botten upp emot sidorna och bak över (hela bredden) av akterspegeln. Även om en steglist till viss del styr bort vattnet så har ett trimplanen en viss effekt i alla hastigheter, även i hög hastighet trots att trimplanen själva är väl ovanför den aktuella vattenlinjen.
I teorin påverkas även trimplan också av aerodynamiska influenser och inte bara vatten. Massor av "ground effect" på trimplan då de är relativt nära till vattnet .. högre press på trimplanen från luften som rusar förbi eller om man så vill säga, undertryck och övertryck.

Och Helt klart skapar trimplan ett "drag" som inte är önskvärt i de flesta fall, sen att man kan bli tvungen att kombinera det onda för att komma åt de goda egenskaperna. Genom att bara montera yttre trimplan där kan man få skrovet att gå ner med stäven, enbart i sväng och därmed minska motståndet jämfört med att ha trimplan monterat närmare kölen.

Problematiken uppstår också när man inte har något att utgå ifrån.
Hur beter sig det nya(okända?) skrovet.
Var ska man starta ifrån??
 
Hur beter sig båten med en neutral inställning utan alla extrapryttlar och se "vad och hur" kan man komma åt ett bra gångläge. Ett är dock säkert, alla extra prylar man hänger på båten väger om inte också skapar ett motstånd vilket är mindre bra.

En framkomlig väg att gå till väga kan vara enligt nedan:
Steg 1. Börja med att testa olika proppar och proppvinkling/höjd.
Steg 2. Sido-flytt-vinkling av strut/stinger.
Steg 3. Förflytta CG, förflytta även vikt från en sida till den andra.                                       
Steg 4.Trimplan beroende på vad och hur man behöver kompensera.

Om man nu väljer att montera trimplan på båten, se då till att trimplanen är raka, plana och med en 90 graders böj, inte 87 eller 91 grader. Montera dom 1/32 inch ifrån botten på båten. Kontrollera efter montage att dom är rakt monterade och löper parallellt med botten på båten, då akterspegeln inte alltid är jämn och/eller i 90 graders vinkel med botten på båten. När trimplanen är i linje med botten på båten (neutral inställning), skruva ner trimplanets justerskruv så att en den nätt och jämt tar i trimplanets blad. Ut och prova, justera efter behov. Kom ihåg, justera inte gångläget med trimplanen. Ja, kanske för ni som bor i södra Sverige kan kanske köra och testa. Vi i norr har full vinter och får nog vänta ett tag med testandet.

Rille

Utopia Racing 

[Rickard Andersson]

Strut/stödbock eller Stinger/outdrive

Jag pladdrar vidare trots att jag är "ny i gemet". Förhoppningsvis som lite inspiration till några eller som  kunskap till någon mindre vetande person än mig, om det finns någon sådan?

Vad skall man välja utav strut och stinger när båda produkterna levererar samma funktion. Båda varianterna finns i en rad olika modeller och utföranden. Priserna varierar mellan några hundra kronor till tusentals kronor där stingers är generellt dom dyrare av dom.

Strutens storheter är ett lägre inköpspris, en enkel konstruktion och enkel justering där man kan med bara en skruv kan ändra både höjd och vinkel. Beträffande stingerns storheter så är det oftast en stabil konstruktion med möjlighet att fin justera vinkeln utan att oavsiktligt ändra höjden. Med stinger så använder man bara inline-flexaxel.

Det enda negativa jag har hört/läst angående stinger är att den kan möjligtvis störa vattnet mer än en strut. Sanning eller subjektivt tyckande......vad vet jag.

Antagligen om man planerar att testa många olika proppar och med olika lägen beträffande höjd och vinkel bör man kanske satsa på en strut då stingern oftast måste skruvas lös från akterspegeln för att möjliggöra en ändring i höjd. Men vet man var eller i vilket läge proppen skall vara och bara vill fin justera bör stingern fungera bra.

Idag finns det stinger som man kan justera i längd. Jag trodde i min enfald att det då även skulle gå att hitta motorfästen som även dom gick att justera i längd, men icke. Varför då ha en justerbar stinger i längd?

Men här finns en bra möjlighet. Om man har en justerbar stinger så mäter man slaglängden på den längsgående justeringen, exempelvis 20mm. Man monterar motorn och all övrig utrustning i båten så att man får en CG som passar exempelvis platt-vatten. Med stingern fullt utdragen montera flexaxeln och övriga kopplingar. Borra sedan nya hål för motorfäste och T-bar 20mm framför dom befintliga hålen. Simsalabim......och vi kan i en gris-blink flytta CG med ca: 1-1,5% vid exempelvis svårare sjögång. Gas länkage och pip fästet måste även dom vara justerbara men hur svårt är det. Detta går ju även att göra med en strut eller ej i längd justerbar stinger men då måste man ha dubbel uppsättning av flexaxel och rör.   

Det är egentligen bara en fråga om personlig preferens beträffande valet mellan dessa två. Du kan antingen använda systemet och åstadkomma liknande resultat. Jag föredrar strut systemet på grund av lägre inköpspris, enkelhet, hållbarhet och enkel justering (både höjd och vinkel och en skruv) samt att jag har bara hitintills använt flex med lödhylsa (ej inline) och det har för mig fungerat bra. Jag riskerar inte att förlora en dyr propp om flexaxeln går av, som man kan göra om man använder en inline axel.


Rättning: Efter ytterligare efterforskning så har det för mig framkommit att det finns flera stingers som medger fyrkantsaxel. Där bl.a Insane och M&d:s stinger. Det går även att måttbeställa inline axlar för fyrkants koppling vid motorn. Dom skall inte vara nå dyrare men det gäller nog att ha några i reserv då det är en beställnings vara.

Rille

Utopia Racing 

[Janne Lindgren]

Ytterligare en infallsvinkel med strut, speciellt när man testar ut en båt.

Struten är lätt att sidoflytta, antingen kan man göra hålen horisontellt ovala i fästvinklarna.
Eller som jag gjorde, en egen vinkel, med hålen  förskjutna 6mm på ena vinkeln
Genom att lossa och byta sida på vinklarna, kan man gå från ett centrerat-läge till en sidoföskjutning av axeln på 6mm.
Utan att borra extrahål i aktern på båten.
Lösningen behöver en inlineaxel och att axelröret sitter fast i struten.
Kombinerar man de förskjutna hålen med ovalahål, kan man finjustera i hela registret mellan 0 och 6mm eller mer.
beroende på hur stor hålföskjutningen är i grunden.
(hoppas beskrivningen blev begriplig). annars får jag lägga upp en bild :

Här kommer en skiss på vad jag menar

[Thomas Ljungström]

Trots okonventionell rubrik så är tråden värd att klistras.

[Rickard Andersson]

Fenor, sväng/styr fenor

Dom flesta mono båtarna har fena eller fenor. Om vilken storlek och typ av fena är beroende på skrovets förmågor, hur båten är riggad och vilken användnings område som är tänkt. Exempelvis en rakbane båt har sällan någon styrfena/fenor. Styrfenans primära uppgift är att hålla kvar båten i sväng, att minska risken för att båten spinner runt eller studsar/sladdar. Om man skall köra M-bana, både höger och vänster svängar så kan det kanske vara bra att ha två styrfenor, en på varje sida. Har man ett kort roder placerat på höger sida och svänger vänster så är det kanske inte mycket av rodret som är kvar i vattnet. Lättast att se och kanske förutse detta är genom att lägga båten på sin vänstra sida, som i vänster sväng, på ett bord med akterspegeln över bordskanten och se hur mycket av roderbladet som sticker nedanför bordskanten. Jämför gärna med högersväng, båten då liggande på sin högra sida.

En del båtar/båtskrov behöver styrfenor och andra inte. Behovet av styrfenor är även beroende på hur båten är riggad. Om hur rodret är placerat, antal roder, storlek/längd på roderbladet, roderbladets placering i förhållande till skrov och propeller. Om hur båten går i vattnet, högt, blött, lätt i fören, framtungt i sväng osv. Exempelvis byter man till en propp som har mer lyft kan det innebära kanske att man måste förändra konstellationen på styrfena/fenor. Det enda rätta torde vara att prova sig fram. Grund tesen bör vara, behöver man dom inte, så bort med dom.

Vilken typ av fena skall man välja? Det finns korta, långa, smala, tjocka tunna, droppformade och mer kvadratiska. Fenor av aluminium och komposit. Ja, en del hänger dit tom knivblad, och varför inte. Det är nog mycket av tycke och smak, kanske lite mode åxo. Själv skall jag till sommaren uteslutande åka med mer kvadratiska fenor. Ingen åkte med dessa, vad jag såg, under sommaren som var så jag tänkte göra det. Vet jag något som inte ni vet: eller kanske bara mode, och är de det senare och modepolisen är ute och trålar så lär inte jag i vart fall åka dit!

Montering av styrfenor är lika för alla båtat. Fenorna skall inte ta i vattnet när båten går på rakbana. Fenan skall monteras 90 grader mot botten och i linje med spraylisten, där botten på skrovet möter spraylisten. Ibland för att få styrfenan i linje med botten så måste man böja till fästet alt slipa fästet då akterspegeln inte alltid är i vinkel med botten av skrovet/spraylisten. Att böja fenan är inte för mig ett alternativ.
Monterings skiss, se bild nedan.

Rille

[Rickard Andersson]

Roder

Från en nybörjare till andra ”börjare”!!!! När det gäller roder så är det vanligast idag att bara använda ett roder istället för två. Normal montering av rodret görs i linje med den högra stingern. Utsticket på rodret, staget där roderbladet är fäst har en varierande längd på mellan några få centimeter upp till 15cm. Idag använder många roder med 12,5cm (5 inch) utstick på sina mono båtar. Roderbladet finns normalt i två utföranden, rakt eller avsmalnande (taper) och med ett eller två vattenintag på bladets vänstra sida. Roderblad utan vattenintag finns också men används sällan.

Ett roderblad som sticker ned i vattnet skapar ett motstånd. Om man önskar att minimera motståndet hos roderbladet så kan man korta av det men med risken att förlora svängprestanda och stabilitet. Man kan även välja ett roder med bara ett vattenintag eller ett utan då dessa roder oftast är något tunnare och smalare samt att vattenintaget i sig skapar ett motstånd. Använder man ett roderblad utan vattenintag och väljer att använda sig istället av ett vattenintag ovanför propellern så finns det en risk att luft blandas med kylvattnet. Det kan leda till minskad kylning av motorn till ett eventuellt ånglås, alltså ingen kylning alls. Istället bör man då eventuellt använda sig av ett vattenintag som placeras i kölen av båten, gärna på höger sida då banorna består av mestadels högersvängar.  Att korta av roderbladet torde ge den största vinsten före dom andra alternativen.

Rakt eller avsmalnande roderblad. Rakt blad är det vanligaste förekommande roderbladet. För eller nackdelarna med dessa två vet jag inte riktigt men med det avsmalnande roderbladet så lär det vara svårare att trimma in båten samt att båten kan tendera till att vilja få en ”hooking” tendens i svängarna, speciellt då katamaraner.

Roderbladets vinkel, från för till akter spelar en viktig roll. Genom att skjuta fram rodrets nedre del emot akterspegeln medför att båtens för lyfts i sväng, och vinklar man bak rodret så trycks fören ner i sväng. Om man använder sig av trimplan så bör man kontrollera vinkeln på dessa så dom är rätt inställda mot för vad man önskar av dessa innan man börjar med att vinkla rodret.

Roderbladet kan även vinklas i sidled i ett försök att motverka en eventuell ”torque roll” effekt. Se tidigare inlägg.

Rille

[Rickard Andersson]

Ja då fick man rätt angående alla båtar kan vara en vinnare. Om jag förstod allt rätt så kom det en liten båt med std Zen på 2:a plats i helgens 35 klass. Banan må varit teknisk, kort å svängig men en båt med en förare som kan nyttja sina förmågor rätt kan klättra mycket högt resultatlistan.

Skall nu en stor båt vinna nästa race, eller?

Sorry to say, men jag tror inte att 35cc motorerna kommer att vara överlägsna i kommande tävlingar.

Rille

[Rickard Andersson]

"Blue printing"

Man kan läsa på många ställen att vikten av ett rakt skrov är A och O. Är det några gropar, hooks, ojämnheter så kan det nästan bli omöjligt att få skrovet att gå bra. Har man gjort ett skrov rakt och riktigt brukar man säga att man har "Blueprint'at" det. Givetvis så blir skrovet inte bättre än vad man gör det till. Vare sig ett skrov är tillverkat  av polyester eller epoxy så har det en tendens att över tiden röra på sig, ändra form. Därför bör man med jämna mellanrum alltid kontrollera botten på skrovet.

Normalt så brukar man spackla och slipa ett skrov för att få det rakt. Jag tänkte visa en annan variant. Jag har sågat ut två bitar av en tjock skiva från en köksbänk så att dom passar på varsin sida av skrovet. Denna typ av skiva är mycket hård och vridstyv. Fräste ur spår för steglisterna och sedan borrade en massa hål som är försänkta på ena sidan. Jag lägger dit skivorna på skrovet, tejpar fast dom, i varje hål så markerar med penna på skrovet. Tar bort skivorna och limmar dit skrivar där jag har markerat. Jag limmar bara dit skruvar där jag vill att skrovet skall vara plant. Alltså, inte fram där skrovet ändrar V-vinkel eller böjer av uppåt.  Lägger tillbaka skivorna så att skruvarna kommer upp igenom hålen. Lägger dit brickor och drar åt med vingmuttrar. Drar växelvis åt alla tills ett jämnt drag återfinns hos alla vingmuttrar. Vänder på skrovet, värmer botten på skrovet med varmluftpistol, efterdrar skruvarna, värmer igen och efterdrar till skrovet ligger helt emot skivorna. Efter skrovet har kallnat så kan man limma dit skott för att förstärka skrovet.  Efter det är det bara att skruva lös alla skruvar, ta bort skivorna och kontroll mäta skrovet. Är det bra så slår man bort skruvarna och spacklat igen hålen. Därefter är det bäst att sprutspackla skrovet för bästa slut finnish!

Rille